21 apr 2023: Otrohetsdramat Love & Death, Keri Russell som London-diplomat + mycket mer!
I veckans nyhetsbrev: Love & Death, Wellmania, The Diplomat, Somebody Somewhere, Jakten på Raoul Moat, Sov gott, Hack my heart, Ghosted & Veckans påminnelser.
Love & Death
När vi kommer in i sanningsbaserade Love & Death är det fredagen den 13 juni 1980 (!). I huvudrollen ser vi Elizabeth Olsen som hemmafrun Candy Montgomery som, efter en kroppskrock på en volleybollplan – och kanske på grund av att hennes make Pat (spelad av Patrick Fugit, den unge rockskribenten i Almost Famous) är totalt ökentorr – får upp ögonen Jesse Plemons rollfigur Allan Gore. Att Allan, enligt Candy »luktade sex«, vilket hon berättar för sin kompis Sherry (Krysten Ritter), spelade kanske också in. Och apropå Ritter kan jag redan nu säga att, om det finns nåt att klaga på, så är det att Ritter, som är kalasbra i både Jessica Jones och Breaking Bad, får för lite utrymme här.
Båda familjerna i händelsernas centrum är kristna (det gäller förresten även personerna i utkanten), så det är genom kyrkan familjerna känner varann. Kanske är det också därför flingen mellan Candy och Allan börjar väldigt försiktigt, genom att hon helt sonika berättar för honom att hon har tänkt på honom en hel del och att hon är väldigt attraherad av honom. Olsen är förresten bäst i en cast där alla är bra.
Och om man tycker synd om parens respektive partner så är det kanske på sin plats att berätta att Betty Gore (Lily Rabe) inte heller direkt är ett charmtroll med kommentaren under sexakten som ledde till att Allan luktade sex: »If you can squirt rather than drip, that helps too.« Sen om det är förmildrande eller inte får ni själva avgöra.
Det tydligaste tecknet på att serien utspelar sig under tidigt 1980-tal är att disco-febern smyckar (eller besudlar, beroende på vem du frågar) soundtracket.
Serien är inspirerad av två böcker om fallet, men skriven och exekutivt producerad av David E. Kelley, som ju ibland är fantastisk och ibland medioker. Här är han fantastisk.
Gör nu inte som jag, googla inte fallet. Se serien!
Love & Death har premiär på HBO Max den 27 april. Tre avsnitt släpps på premiärdagen följt av ett avsnitt i veckan.
Wellmania
Australiskan Liv Healy (Celeste Barber) är matkritiker på tidningen Banquet och försöker sälja in sig själv som tv-domare i ett mat-program. »Bara en sak«, säger tv-producenten Valerie (Virginie Laverdure), »du behöver bara ›go viral‹«. Inga problem, tänker Liv, hon ska bara hem till Australien över helgen och fira sin bästis Amys födelsedag först. Men väl i Australien blir hon rånad på sin handväska där hennes green card låg, så hon behöver fixa ett nytt innan hon kan åka hem. Det är lättare sagt än gjort. Eftersom hon lever som en riktig sjöbuse, med både knark och sponken på menyn, blir det ingen »walk in the park« att få det där gröna kortet. Leah Vandenberg är underbart syrlig i rollen som doktor Priyanka Singh, läkaren som som ska göra Livs hälsokontroll. En annan favorit är ambassadtjänstemannen Chad (Guy Edmonds).
Ni som som har koll på Celeste Barber vet att hon är grym på fysisk komedi. Det är också hennes fysiska humor jag gillar mest. Och minspelet! Hela serien är föredömligt lättittad.
Förresten påminner Wellmania en del om Frayed, som också den utspelar sig i Australien. Den handlar också om en lite quirky kvinna som åker tillbaka till Australien, där hon flyttar in hos sin mor och sin bror. I Frayed är brorsan ett riktigt ufo, vilket Livs bror inte är, men att syskonen tjafsar är väl självklart? (Frayed finns på HBO Max. Se!)
Jag hann inte se Wellmania till förra veckans nyhetsbrev, så – god morgon! Däremot fick jag tips om serien från två håll – tack så mycket, båda!
Wellmania finns på Netflix.
The Diplomat
Keri Russells rollfigur Kate Wyler har blivit utsedd till amerikansk ambassadör i Kabul, men innan hon hinner åka dit blir hon kallad till Vita huset för att få giget som amerikansk ambassadör i London i stället. Hennes man Hal (Rufus Sewell), en före detta ambassadör som gjort sig omöjlig lite överallt, hakar på till London, kanske framför allt för att röra om i grytan. Kates »barnvakt« i London, Stuart Hayford, spelas av Ato Essandoh. Ali Ahn spelar den London-baserade CIA-agenten Eidra.
När Kate kommer fram till sin bostad, Winfield House, känns det lite som att man råkade växla över till ett avsnitt av Downton Abbey, vilket faktiskt gör serien lite bättre i mina ögon. Amerikaner (nåja, Sewell är ju britt) i London är lite småkul bara det. En annan lustig detalj är att brittiske premiärministern spelas av Rory Kinnear, som spelade premiärminister i en väldigt prekär situation i The National Anthem, det allra första avsnittet av Black Mirror.
Jag gillar samspelet i serien, såväl mellan Russell och Sewell, som mellan Russell och Essandoh. Det är en lättviktsserie, men välspelad och åtminstone sevärd två avsnitt in. Jag kommer lätt kolla vidare.
The Diplomat finns på Netflix.
Somebody Somewhere
Förra säsongen slutade med att Sam (Bridget Everett) lade sig i sin döda syster Hollys säng. Tyvärr dog Mike Hagerty (Sams pappa i serien) efter inspelningen av första säsongen, så han är inte med i andra säsongen. Framför allt är det samspelet mellan Sam och Joel (Jeff Hiller) jag älskar. Det är mysigt att serien är tillbaka, men jag hade hoppats på något … jag vet inte vad. Men jag kommer givetvis fortsätta titta, om så bara för mer av Sam och Joel.
Somebody Somewhere, säsong 2, har premiär på HBO Max den 24 april.
Jakten på Raoul Moat
Jakten på Raoul Moat är ytterligare en polisserie baserad på verkliga händelser. Den utspelar sig i Storbritannien 2010. Vi kommer in i serien när Raoul Moat sitter i fängelse för att ha slagit sitt barn. Moats före detta flickvän Sam (Sally Messham), som också är mamma till barnet han slog, försöker gå vidare med sitt liv. Hon blir ihop med karate-instruktören Chris (Josef Davies) men Moat ger inte upp för det. Och snart kommer han ut.
Storbritannien fortsätter leverera polisserier av toppklass och de lyckas fortsätta hitta skådisar som har verkligt säregna utseenden. Jakten på Raoul Moat visar sannerligen den toxiska maskulinitets rätta ansikte och det är ingen vacker syn.
Jakten på Raoul Moat har premiär på SVT Play den 24 april.
Sov gott
David Batra är programledare i Sov gott, där han och sömnforskaren Christian Benedict hjälper fyra personer, en person i varje avsnitt, som alla har problem med sömnen. De med sömnsvårigheter är Björn Hellberg, Anna Mannheimer, Antonija Mandir och Loui Sand. Förutom det får Batra hjälp med sina egna sömnproblem.
Roligast är de fyra och Batra sitter och pratar hela gruppen, men över lag rätt småputtrigt och mysigt.
Sov gott, avsnitt 1–2, finns på SVT Play. Nya avsnitt släpps på torsdagar.
Hack my heart
Frank Dorsin spelar entreprenören Otto, som får hjälp av sin kompis Tor (Olof Eriksson Ahlström) att skapa en dejtingapp och får napp av en investerare. Problemet är bara att appen inte fungerar. Stefan Popov spelar Youtube-fenomenet Julle som börjar på skolan där Otto går. Vera Fhager spelar hackern Mira som också går på samma skola. Radiokändisen Kalle Lind spelar deras lärare. Max Tellving står för manus och regi.
Jag har inte hunnit se så mycket än men jag gillar det jag ser. Bra barn- och ungdoms-tv!
Hack my heart, avsnitt 1–2, finns på SVT Play, följt av två avsnitt i veckan på fredagar.
Ghosted
Chris Evans blir ghostad av Ana de Armas. Men han ger sig inte så lätt – jag menar, han är ju faktiskt Chris Evans – utan åker till London och får då reda på att hon är hemlig agent.
Efter att ha sett några minuter av filmens början hoppade jag över till trailern och insåg då att jag kaaanske kommer se Ghosted världens tråkigaste söndag, om ens då. Och då gillar jag verkligen Chris Evans.
Filmen är skriven av manusförfattarna till de senaste Spider-Man-filmerna … men också av folk som skrev sanslöst usla Spiderhead häromåret – och några av dem är samma personer. Burr!
Ghosted har premiär på Apple TV+ i dag.
Jag kan inte alls rekommendera Story eller Skuggkriget (båda på SVT Play), eftersom de inte alls föll mig på läppen.
Veckans påminnelser
Den stora älgvandringen har premiär på söndag. SVT har låtit meddela att årets säsong har fler specialsändningar än tidigare för att fira programmets femårsjubileum. Missa inte!
I dag har också serieversionen av David Cronenbergs Dead Ringers med Rachel Weisz i dubbelhuvudroller premiär på Prime Video. Tyvärr har jag inte hunnit se nåt än, men Weisz i dubbel upplaga låter inte så dumt.
Jag har inte hunnit kolla än, men i söndags skrev Kjell att Tiny Beautiful Things är »så bra att det gör ont«, så snart måste jag titta.
Vi ses,
Björn