TVdags med Björn Finér #112: Ronja Rövardotter-bingo & Happy Valley-skaparens nya serie + mer!

Mar 29, 2024

I veckans nyhetsbrev: Ronja Rövardotter, Renegade Nell, STEVE! (martin) a documentary in 2 pieces, Miniatyrmakaren – En film om Niki Lindroth von Bahr, Rostiga roadtrips, Tre guldkorn på SVT Play och Veckans påminnelser.

Välkommen tillbaka, »Ronja Rövardotter«!

Äntligen har Bron-manusförfattaren Hans Rosenfeldts nytolkning av Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter haft premiär och om jag känner er rätt så har ni redan plöjt rubbet. Det mesta är sig likt, men några tillägg har gjorts för att kötta till storyn lite.

Både Ronja (Kerstin Linden) och Birk (Jack Bergenholtz Henriksson) är toppen, Christopher Wagelins Mattis är utseendemässigt läskigt lik Börje Ahlstedts Mattis och lika bra som bullrig rövarhövding. Sverrir Gudnasons Borka ser ut att vara tagen direkt från Hobbit-filmerna, också han bra. Krista Kosonens Lovis har inte jättemycket att göra, men ja, jag gillar hennes tolkning också. Johan Ulveson som Skalle-Per då? Självklart bra, något annat hade jag inte förväntat mig. Pernilla Augusts roll är det inte mycket med, men Pernilla August är alltid Pernilla August.

Jag är förtjust, men inte helt golvad även om det kanske låter så. Bara inga direkta överraskningar. Mest av allt är jag lite besviken över att inte ha barn i rätt ålder för att bli invigda i Ronjas värld. Det tror jag hade kunnat kännas magiskt.

Lisa James Larsson har regisserat och Johan Söderqvist har komponerat musiken.

Jag avslutar med ett rövarbingo. Varsågoda!

Ronja Rövardotter finns på Netflix.

Säg hej till »Happy Valley«-skaparens stråtrövare »Renegade Nell«

Min favorit-»dandy highwayman« kommer alltid vara Adam Ant i Stand and Deliver, men nu är det dags för Sally Wainwrights stråtrövare Nell att göra entré. Året är 1705 och Nell Jackson kommer tillbaka till sin familj i Tottenham från att ha varit ute i krig.

Nell spelas med underbar självklarhet av Louisa Harland, och Frank Dillane, som jag mest minns som gnälliga sonen i Fear the Walking Dead, spelar Charles Devereux (också han stråtrövare), som Nell slår sig i slang med när hon blir falskeligen anklagad för mord.

Serien är fullproppad med bra skådisar. Här är några av skådisarna (scrolla om du tycker att det är för mycket kalenderbiteri):

Nick Mohammed spelar Billy Blind, ett naturväsen med Karlsson på taket-aura.
Pip Torrens (fantastisk i Patrick Melorose, som ni måste se om ni fortfarande inte har sett – finns just nu på Viaplay och på SkyShowtime) spelar pappa till Nells ärkefiende Thomas Blancheford (Jake Dunn).
Line of Duty-skådisen Craig Parkinson spelar Nells pappa Sam Trotter i en rätt liten roll, tyvärr.
Adrian Lester spelar Robert Hennessey, earlen av Poynton, som visar sig ha oanade krafter.
Brittiska barnskådisar är nästan alltid bra och här är Nells yngsta syster, George, särdeles bra spelad av Florence Keen.

Missa inte heller Joely Richardson och Alice Kremelberg.

Med fulländade serier som Happy Valley, Last Tango in Halifax och Gentleman Jack, samt Scott & Bailey som jag hört gott om men inte sett, i bakfickan tar Wainwright ett kliv ut på för henne oprövad mark, där 1700-tal möter fantasy.

När jag såg att serien skulle ha en fantasy-touch var jag lite tveksam till om jag skulle gilla serien, men jag tycker den lekfulla touchen är smakfull och att de ledande rollerna görs med sådan finess att tiden bara flyger i väg. Dessutom är musiken, särskilt till slagsmålsscenerna, oslagbart bra.

Serien är som sagt skapad och skriven av Sally Wainwright. De två första avsnitten är regisserade av Ben Taylor (Sex Education). Musiken (oslagbart bra, som sagt) är gjord av Nick Foster och Oli Julian som lustigt nog gjorde musiken till vårens (nåja) andra stråtrövarserie, The Completely Made-Up Adventures of Dick Turpin.

Summa summarum

Man kommer för Sally Wainwright och stannar för skådisarna (kanske till och med trots fantasy-inslagen). Jag tyckte till och med om musikalnumret i avsnitt 7. Missa inte låten som avlutar sista avsnittet.

Renegade Nell, hela säsong 1, släpps på Disney+ i dag.

»STEVE! (martin) a documentary in 2 pieces« har en titel man inte skämtar bort…

I första delen av Apple TV+ nya Steve Martin-dokumentärserie i två delar går de igenom den första (och största) delen av hans karriär. Trots att jag älskade honom som barn och ung vuxen blir jag mätt efter ett tag. De visar klipp efter klipp efter klipp med hans scen-persona som är ganska upprepande, och även om jag är tokig i upprepningshumor så går min gräns för den sortens humor någonstans här.

I andra delen får vi träffa honom i nutid och den delen är jag mycket mer nyfiken på, men den får jag se när jag inte först har sett hans långa karriär komprimerad till en och en halv timme. Greppet påminner mig lite om Peter Jacksons Beatles-dokumentär Get Back, som verkligen inte dödade några älsklingar överhuvudtaget. Det finns en gräns för hur kul det är att se Steve Martin säga »Well, excuse me« om och om igen.

STEVE! (martin) a documentary in 2 pieces har premiär på Apple TV+ i dag.

»Miniatyrmakaren – En film om Niki Lindroth von Bahr«

De av er som har läst mina nyhetsbrev ett tag vet att jag gillar stop motion, så självklart måste jag tipsa om dokumentären om Niki Lindroth von Bahr som finns på SVT Play.

Tyvärr är det inte direkt så att det von Bahr berättar om att vara stop motion-filmare får mig att våga mig på ett karriärbyte men det ser ju ut att vara så kul.

Miniatyrmakaren – En film om Niki Lindroth von Bahr finns på SVT Play. Kortfilmerna Något att minnas, (Klipp från) Min börda och Tord och Tord finns just nu på SVT Play. Tord och Tord ligger bara kvar till och med i morgon, lördag.

Killar gör »Rostiga roadtrips« tillsammans

Det här verkar vara året där killar åker »skrotbil« utomlands. Filip och Fredrik (och Filips pappa Lars) har gjort det, nu är det Anders »Ankan« Johanssons tur att tuta i väg med sin kompis Valle Westesson. De köper bilar för högst 10 lax och sen går bilturen till landet och staden där bilen en gång i tiden byggdes.

Det är lite samma vibe och höga energinivå som Filip och Fredrik brukar bjuda på, med den skillnaden att Ankan är härligt morgontrumpen, vilket är lite befriande.

Rostiga roadtrips har premiär på SVT Play den 4 april.

Tre guldkorn på SVT Play

Veckans påminnelser

Last Tango in Halifax, säsong 1–5, släpps på BritBox den 3 april. Sally Wainwrights feelgood-serie om Celia (Anne Reid) och Alan (Derek Jacobi) som efter en tonårsförälskelse återses på ålderns höst. En av mina favorit-feelgood-serier någonsin.
Guldbagge-prisade dokumentären Miraklet i Gullspång finns nu på SVT Play. Snacket går om att den ska vara jättebra (förutom att den fick en guldbagge), men jag har inte hunnit kolla än.

Glad påsk!