TVdags med Björn Finér 28 okt 22: Halloween- & allhelgonaspecial – 15 rysliga filmer du ska ha sett
Av tidsbrist valde jag bort rubrikerna »Klassiker« och »Komedier«. Därför blir det inga texter om The Shining (1980), Psycho (1960) eller Exorcisten (1973). Ej heller om Shaun of the Dead (2004), Beetlejuice (1988) eller Ghostbusters: Afterlife (2021). Nu kör vi!
I veckans nyhetsbrev: Hemsökelser: His House, Paranormal Activity & Poltergeist; Läskiga barn: Barnhemmet, Jurtjyrkogården & Us; Vampyrer: A Girl Walks Home Alone at Night, Only Lovers Left Alive & Bram Stoker's Dracula; Zombier: The Girl with All the Gifts, 28 veckor senare & Cargo; Monster: Alien, The Thing & Flugan.
Hemsökelser
His House (2020)
His House är något så ovanligt som en migrationsrysare. Rial (Wunmi Mosaku), Bol Majur (Sopé Dìrísù) och barnet Nyagak (Malaika Wakoli-Abigaba) flyr från Sydsudan till England. Paret kommer fram, men utan barnet. Matt Smith (nu senast känd för supersuccé-rollen som Daemon i HBO Max-serien House of the Dragon) är med i en liten biroll som parets migrationshandläggare Mark. Migranterna blir tilldelade en bostad och så fort de flyttar in börjar det spöka. Rial och Bol hanterar att det spökar på helt olika sätt. Vad är det egentligen som händer i huset?
Det känns som en ny vinkel att en sån utsatt grupp som migranter hemsöks. Jag är mer van att just såmt oftare drabbar medelklassen, men det kanske bara är jag? His House är från 2020, men ny för mig. Rekommenderas!
His House finns på Netflix.
Paranormal Activity (2007)
En av found footage-genrens läskigaste filmer, inte minst för att de heter sina riktiga förnamn, och i förtexten står det som att filmen är dokumentär, där nämns de med både för- och efternamn. Katie (Katie Featherston) har varit hemsökt sedan 8-årsåldern. Nu har hennes pojkvän, Micah (Micah Sloat), köpt hemmavideoutrustning och ska filma de märkliga sakerna som händer i huset. Katie är inte glad över pojkvännens beteende, och som tittare känner man (i alla fall jag) mest att hon borde dumpa idioten. Micah (pojkvännen) tycker att han är man nog för att ge demonen (eller vad man ska kalla det) en match. Det är han så klart inte. Det finns två slut av filmen, jag föredrar slutet som kallas original (det är det slutet som finns på Viaplay).
Paranormal Activity finns på Viaplay.
Poltergeist (1982)
»They’re here!« Carol Annes (Heather O'Rourke) ikoniska citat säger väl allt? Familjen Freeling blir hemsökta av osaliga andar. Först blir parapsykologen Martha Lesh och hennes team inkopplade, senare även ett spiritistiskt medium.
Tobe Hooper, kanske lika känd om inte mer för The Texas Chain Saw Massacre (1974), har regisserat manuset av Steven Spielberg, Michael Grais och Mark Victor. Jag vågade inte se filmen när den kom men nu känns det som en rätt snäll film, inte läskigare än Stranger Things. Okej, slutet är rätt läskigt än i dag. Och jag tycker fortfarande att Diane (JoBeth Williams) är het i sin långa tröja med »65« tryckt i stora siffror på bröstet.
Poltergeist finns som hyrfilm.
Läskiga barn
Barnhemmet (2007)
Barnhemmet är J.A. Bayonas första långfilm och en av få skräckfilmer jag har sett på bio. Under hela uppväxten var jag för räddhågsen. När mina kompisar skulle se en skräckis på video cyklade jag hem i stället. Men Barnhemmet såg jag i en fullsatt biosalong på Södermalm i Stockholm, och det är sannerligen att föredra. Skräckupplevelsen blir så mycket starkare när det skriks runtomkring en, i alla fall jämfört med att sitta ensam bakom en kudde hemma i soffan.
Filmen utspelar sig, som titeln avslöjar, i ett gammalt barnhem, där huvudrollspersonen Laura (Belén Rueda) växte upp och i vuxen ålder återvänder till, nu med sin man Carlos (Fernando Cayo) och deras son Simón (Roger Príncep). De ska göra om barnhemmet till ett hem för handikappade barn.
Simón påstår sig ha en vän, en vän med en säckvävs-säck över huvudet. Det blir värre. Efter ett bråk med mamma Laura, där hon ger honom en örfil, försvinner Simón. När sonen fortfarande efter någon månad är borta, ber familjen ett medium, Aurora (Geraldine Chaplin), om hjälp.
»Un, dos, tres, toca la pared.« Barnramsan från filmen glömmer man inte så lätt. Burr!
Barnhemmet finns på Cineasterna.
Jurtjyrkogården (1989)
Familjen Creed, bestående av mamma Rachel (Denise Crosby) med Lady Di-frisyr, pappa Louis (Dale Midkiff) med Bobby Ewing-frisyr, dottern Ellie (Blaze Berdahl), sonen Gage (Miko Hughes) och katten Church, har flyttat till sitt nyköpta hus. Tyvärr ligger huset precis bredvid en väg som är hårt trafikerad av långtradare. Eftersom filmen är baserad på en Stephen King-roman kan man räkna med att jävelskap kommer att hända. Pappan bedyrar för den bortresta dottern att katten, som är dotterns ögonsten, mår fina fisken. Det gör den inte, den har blivit påkörd och dött. Grannen Jud (iskallt spelad av Fred Gwynne) kommer med ett bra förslag. Att begrava katten på djurkyrkogården (som vi har fått se)? tänker den yrvakne. Nix pix! Pappan i famljen ska begrava kattstackaren bortom djurkyrkogården, på en forntida gravplats. Katten återuppstår men blir så klart snedjamad på kuppen.
Även om jag tycker Jurtjyrkogården är riktigt lyckad är det nog ändå när eftertexterna kommer som filmen är bäst. Det är då Ramones vevar i gång sitt örhänge Pet Sematary, vilket också är filmens engelska titel. Men det säger nog mest om hur mycket jag älskar den låten.
Jurtjyrkogården finns på SkyShowtime.
Us (2019)
Efter en kort prolog, där huvudpersonen som barn är med sina föräldrar på ett nöjesfält, ser vi familjen Wilson åka på semester till en plats som mamman (Lupita Nyong'o) har mörka barndomsminnen från. Klipp till mammans barndom där hon är hos barnpsykolog med föräldrarna, eftersom det som hände på nöjesfältet i prologen påverkade henne extremt negativt.
Efter några klipp mellan nutid och dåtid åker de till stranden där de träffar sina vänner, paret Kitty (Elisabeth Moss) och Josh (spelas av en lysande Tim Heidecker).
Redan första kvällen säger sonen i familjen att det står en familj på garageuppfarten. Pappan (Winston Duke) går ut med ett basebollträ och låter kaxig (Duke spelar rollen »man som ska skydda sin familj« så sagolikt bra) men piper snart in igen, med svansen mellan benen. Besökarna, alla i orange-färgade overaller, visar sig vara väldigt lika familjen Wilson.
När Us kom, föll jag som en fura, så här har jag kanske skohornat in Us i kategorin Läskiga barn, trots att det inte alls är barnen som är läskigast.
Us finns som hyrfilm.
Vampyrer
A Girl Walks Home Alone at Night (2014)
Filmen är i svartvitt och inleds med en dragspelslåt. Har jag kommit till Jim Jarmusch-land, tänker jag. Men det har jag inte. A Girl Walks Home Alone at Night promotades som den första iranska vampyrvästern-filmen och det kanske är exakt så den ska ses.
Handlingen utspelar sig i spökstaden Bad City och handlar om en flicka, en enslig vampyr spelad av Sheila Vand, som åker skateboard, lyssnar på musik och drar runt på stan – som vilken got som helst, alltså. Vi får också lära känna Arash, som bor med sin heronist-pappa, Hossein. Filmens antagonist Saeed »The Pimp« (Dominic Rains) är mer än lovligt kalkerad Ninja från Die Antwoord, en blinkning som i åtminstone mina ögon tappat sin charm efter sexuella övergrepps-anklagelserna mot gruppen.
Filmen är långsam och snygg men kräver ett rejält knippe fokus för att se. Testa!
A Girl Walks Home Alone at Night finns på Draken Film, TriArtPlay & Cineasterna.
Only Lovers Left Alive (2013)
Kan det bli bättre än att se Tilda Swinton och Tom Hiddleston spela vampyrer i en Jim Jarmusch-film? Det korta svaret är »ja«, men det finns väldigt mycket i Only Lovers Left Alive som jag gillar (förutom de helt fantastiska huvudpersonerna). Bara inledningen gör mig glad, när Adam (Hiddleston), en deprimerad musiker, sitter med en luta i knät. Adam är en känd musiker som försöker få vara i fred. Det antyds att Eve (Swinton) är den som gjorde Adam till vampyr. Senare i filmen gör Ava (Mia Wasikowska) dem sällskap, till Adams stora förtret. »Hon är min syster«, säger Eve. »Is she now?« svarar Adam. Eve: »Well, we are related by blood.« Avmätta skämt och ständig depp är det som bjuds. Perfekt, om man är på rätt humör.
Filmen utspelar sig i Detroit och Tangier och John Hurt spelar den engelske dramatikern Christopher »Kit« Marlowe som enligt filmen var spökskrivare åt William Shakespeare. Only Lovers Left Alive är kanske den starkaste påminnelsen om hur tråkigt det var att Anton Yelchin förolyckades i så unga år. Han gör en väldigt minnesvärd rolltolkning som en grunge-wannabe.
Only Lovers Left Alive finns på Prime Video, HBO Max, Draken Film, TriArtPlay & Cineasterna.
Bram Stoker's Dracula (1992)
Snart är Gary Oldman tillbaka i Slough House (säsong 2 av Slow Horses har premiär den 2 december), men först hinner vi med en återblick till en av hans mest ikoniska roller, den som Dracula. Återblicken till hur han blev världens kändaste vampyr fungerar lika bra i dag som när filmen kom. Jag älskar Oldmans rolltolkning och dialekt. Kanske är Keanu Reeves Jonathan Harker-tolkning (och dialekt) inte riktigt lika bra (för att vara snäll), men det är ju ändå Keanu! Richard E. Grant är också med, i ganska tidig roll, som doktorn som kontaktar Van Helsing (Anthony Hopkins, alltid ett säkert kort).
Summan av kardemumman är att Bram Stoker's Dracula fortfarande är en härlig film, oavsett om den räknas som skräck eller inte. Om man inte har något emot att se orgier, monstersex och bara bröst på film, förstås. Den pryde får välja en annan film.
Bram Stoker's Dracula finns på Viaplay.
Zombies
The Girl with All the Gifts (2016)
Filmen börjar i en militäranläggning med fångceller, där en liten tjej sätter sig i en rullstol. In kommer två tungt beväpnade militärer och spänner fast henne i rullstolen. Melanie, som flickan heter (spelad bedårande och makalöst bra av Sennia Nanua), ska in i ett klassrum där lärarinnan Helen (Gemma Arterton) precis ska börja sin lektion. Rummet är fullt av barn fastspända i rullstolar. Melanie är en Hermione Granger-elev (bäst i klassen!). Här har vi att göra med samma typ av zombie-smitta som i tv-spelet The Last of Us, det vill säga sporer. Glenn Close spelar en forskare som ska lösa smittogåtan. Roligt att se henne i en actionroll (för action blir det).
Det näst roligaste med att se om filmen nu, är att Paddy Considine som alldeles nyss spelade kung Viserys i House of the Dragon, är med som militär. Att han kallar barnen »freaking abortions« är mindre trevligt.
Det roligaste är att musiken är gjord av min senaste favorit bland filmmusik-kompositörer, Cristobal Tapia de Veer. Musiken har samma känsla som musiken han gjorde till White Lotus, men mörkare och lika fantastisk.
The Girl with All the Gifts finns på HBO Max & Cineasterna.
Cargo (2017)
En epidemi härjar. Andy (Martin Freeman) och hans fru Kay (Susie Porter) bor på husbåt i Australien med sin lilla dotter Rosie när Kay råkar få ett sår och kanske är smittad (det händer första tio minuterna, så ingen riktig spoiler). Men som ni nog förstår rör det sig om en zombie-smitta. Andy fortsätter till fots för att hitta någon som kan hjälpa till att ta hand om Rosie om det skulle hända honom något. På vägen stöter de på Thoomi (Simone Landers), som är ute och går med sin »förvandlade« pappa, genom att lämna blodspår för pappan att följa.
Freeman gör ett lågmält porträtt av en pappa i en djävulskt prekär situation.
Cargo finns på Netflix.
28 veckor senare (2007)
Robert Carlyle spelar en pappa som likt pappan i Turist fegar ur när snarare en riktig hjälteinsats hade behövts, för att sedan – som Turist-pappan igen – ljuga ihop ett hittepå-händelseförlopp. Inga jämförelser i övrigt. Catherine McCormack spelar Carlyles fru. Deras barn, Andy (Mackintosh Muggleton) och Tammy (Imogen Poots) var utomlands under utbrottet och får reda på pappans svek på ett remarkabelt sätt.
Rollistan är förvånansvärt kändistät. Förutom Carlyle är bland andra Rose Byrne, Jeremy Renner och Idris Elba med. Även om 28 veckor senare inte är lika bra som föregångaren tycker jag den har samma känsla, både i tempo, färg och form. Musiktemat från 28 dagar senare – In the House - In a Heartbeat – förekommer även här och är skriven av John Murphy. Svinbra!
28 veckor senare finns på Disney+.
Monster
Alien (1979)
Ellen Ripley (Sigourney Weaver)! Rymdfarkosten Nostromo avbryter sin färd hem till jorden när farkostens dator Mother fångar upp en nödsignal från en planet. Företaget som äger ryndfarkosten har en policy som kräver att besättningen kollar upp nödsignalen. Nödsignale visar sig komma från ett övergivet rymdskepp. De undersöker skeppet och besättningsmannen Kane (John Hurt) råkar få en främmande livsform över ansiktet. Spänning och skräck följer…
John Hurt i ännu en film i veckans skräckspecial. Bara en sån sak.
Alien finns på Disney+.
The Thing (1982)
Hörde jag att det finns människor som ännu inte sett John Carpenters mästerverk om ett rymdmonster som legat begravt under isen i 100 000 år, som en norsk expedition på Antarktis som råkar väcka?
Filmen börjar med en hund som försöker fly från norska forskare som jagar och försöker skjuta jycken från en helikopter för att sedan råka spränga den (helikoptern, alltså). Uppdraget misslyckas kapitalt – båda norrmännen dör, men inte hunden.
Kurt Russell spelar antihjälten MacReady som är helikopterpilot i den amerikanska forskargrupp som är grannar med norska forskargruppen som råkade väcka »the thing«. Utomjordingen är en parasit som assimilerar och sedan imiterar andra organismer.
The Thing är en av mina favoritfilmer någonsin, inte minst för de underbara praktiska effekterna – och eldkastare (även om Elon Musks besatthet av eldkastare förstört eldkastarens rykte en del)!
The Thing är en perfekt monsterrulle och den lika perfekta filmmusiken är komponerad av Ennio Morricone. Skärp dig om du inte har sett The Thing!
The Thing finns som hyrfilm.
Flugan (1986)
När David Cronenberg är i farten vet man att det blir kläggigt. Så även i Flugan. Filmen är löst baserad på en short story av George Langelaans från 1957 och filmen från 1958, båda med samma engelska titel: The Fly. Jeff Goldblum spelar vetenskapsmannen Seth Brundle och Geena Davis spelar vetenskapsjournalisten Veronica »Ronnie« Quaife. Brundle har uppfunnit en teleporteringsmaskin. Han bjuder hem Ronnie för att visa upp den och lite impad blir hon allt ändå.
Första gången han visar upp maskinen för Ronnie kan den bara teleportera döda föremål, men han ger sig snart i kast med att försöka teleportera djur. Då är Ronnie där för att dokumentera. Första försöket misslyckas rejält. Här är det praktiska effekter som kläggar, inte cgi. I Flugan hör jag också för första gången (känns det som, men det är det alltså inte) att det är från Einstein både Steve Jobs och Brundle snott idén (om man nu kan kalla det för en idé) att ha likadana kläder varje dag – för att spara energin man annars lägger ned på att fundera ut vad man ska ha på sig för kläder varje dag. Men det är inte därför jag tipsar om Flugan, jag tipsar om den för att det är en grym Cronenberg-film.
Flugan finns på Disney+.
Vi ses,
Björn